JULBORD!

Renhjärta, gott och nyttigt.

Nyss hemkommen från en matorgie utan dess like! Bland syltor och pastejer, skinkor och aladåber hittades ändå ett härligt guldkorn i form av rökt renhjärta. Mitt sällskap höll på att avlida och kunde inte tänka sig att smaka delikatessen. Där fanns även fasanpaté som glatt överaskde en kräsen läckergom som jag själv.

Fasanerna i sin prakt, innan patéandet tog fart.

Jag blev imponerad om än motvilligt av en ny bekantskap för mig i julbordssammanhang, det stekta kanelkryddade fläsket. Mycket gott! Tyvärr kan jag inte tro annat än att det inverkar negativt på hälsan. Jag känner redan nu att mitt blod rinner högst motsträvigt i visa delar av min kropp. Får kompensera med grapefrukt, minimorötter och babyspenat imorgon. Sedan kan jag smörja in mig med aloevera och ta en stärkande smothie med "patented pro formula berokarotine" utvecklat av ett forskningsinstitut i Schweiz med riktiga forskare och allt. 

Summan av kvällen var att maten smakade i stort sett bra, jag är lätt illamående och däst (jävla berokarotine, fuckar upp hela matsmältningssystemet om man inte är en anorektisk tonårsbrud med usel självbild). Min måltidsdryck bestod av två lättöl och lite saftglögg vilket bara är tragiskt. 

Jag vill passa på att uttrycka min förundran över julbordet. Att det finns kvar i vår samtid som en stark nästan orubbad institution. Svensken går man ur huse under december för att festa på en köttorgie utan dess like. Vart kan man äta alla, jag menar verkligen ALLA, delar av en gris! Den äts kokt och stekt både framlänges och baklänges in och ut och upp och ned, syltad, pressad, stånkad, inkokt, utkokt, långkokt, griljerad, ugnsstekt, kanelstekt, i gele samt på ytterligare påhittiga sätt som mitt minne inte riktigt klarar av att illuminera i kväll. Nåväl detta underbara fläskberg (bokstavligen) har fått sällskap av allt fler köttiga kompanjoner, det finns 70 sorters vilt samt en uppsjö korvar och annat tilltugg. 

Sillen som för många låna år sedan var fattigmans vardagstristess. Salt sill 362 dagar om året var inte ovanligt för den genomsnittlige trasproletära  stockholmaren i slutet på förrförra seklet. Nu är det fint att snaska sill, inte bara för Omega 3 och 6 utan även för att man kan göra 30 olika inläggningar bara för ett bättre bedagat julbord. Sillen har gjort snudd på en vampyrisk resa från vämjelig vardagskost till läcker högtidsmums. 

En form av salt sill som är populär i samtiden,
 dock består den till stor del av grisgelatin. Perfekt på julbordet!

Och glöm inte... ris alla malta! 

Förutom att härbärgera alla spelbolag och skicka ett bidrag till melodifestivalen varje år har detta underbara örike skänkt oss en rätt bestående till mestadels av kall gröt! Tack Malta TACK!!